"Om ingen fröken ser så är det ju okej!" : Hur styrning, makt och normer bidrar till att konstruera barn som subjekt i förskolan

Förskolan som utbildning och pedagogisk verksamhet är både komplex och mångfasetterad. Här ingår individer i ett kontinuerligt samspel och förskolans personal har som uppdrag att se till både individ och grupp, samtidigt som arbetet genomförs i enlighet med förskolans styrdokument. Dilemman i fråga om balansen mellan individ och grupp samt normer kring normalitet och avvikelse återfinns såväl teoretiskt i forskning om specialpedagogik som i specialpedagogisk verksamhet. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur styrning, makt och normer bidrar till att konstruera barn som subjekt i förskolan samt lyfta fram barnens perspektiv på detta. I och med detta ämnade vi undersöka hur subjektskapande processer kan kopplas till specialpedagogiken. Vi använde fallstudie som forskningsdesign med etnografiskt inspirerad ansats. Som metod användes observationer och barnintervjuer vid två förskoleavdelningar under en veckas tid. Observationerna synliggjorde situationer där styrning, makt och normer kom till uttryck genom att undersöka vilka beteenden som uppmuntrades, tilläts, motverkades eller hindrades av förskolans pedagoger. Intervjuerna genomfördes i verksamheten med barn som informanter för att lyfta fram deras röster kring styrning, makt och normer i förskolan. Resultatet för studien visar att det skedde ett kontinuerligt samspel mellan barn och pedagoger. Pedagogerna styrde barnen på olika sätt och i olika grad beroende på miljö och situation. Makt utövades inte bara av pedagoger utan framkom även som motstånd från barnens sida. Vi kategoriserar i vår studie dessa motståndsformer som det synliga, det tysta och det argumenterande motståndet. I fråga om normer kunde vi i studien påvisa att de barn som följde förskolans normer, medvetet eller omedvetet, styrdes i mindre utsträckning än övriga barn. De tilläts även vidare ramar och kunde på ett medvetet sätt göra motstånd. Barn som istället hade svårare att följa rådande normer styrdes i större utsträckning av pedagogerna och erbjöds samtidigt snävare ramar. I studien synliggjordes ett tydligt ”lagomperspektiv”, där vissa barn hade det förhållandevis enkelt att utläsa och förhålla sig till vad som ansågs ”lagom”, medan andra barn upplevdes ha svårt att uppfatta och anpassa sig till dessa ramar. I studien framkom flera konstruktioner av barn som subjekt, samt ”förskolebarnet” som vi anser att pedagogerna strävade efter att konstruera. Detta tycktes vara barn som var ”lagom”, som kunde anpassa sig efter olika situationer och miljöer och som följde förskolans rutiner och normer. Med andra ord barn som var både självreglerande och självgående men som samtidigt var öppna för styrning. I vår studie var detta även de barn som tilläts och uppmuntrades mest i förskolans verksamhet